CETA-avtalet
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1352 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
| ||
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Linde |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1352 av Håkan Svenneling (V) CETA-avtalet
Håkan Svenneling har frågat mig om jag anser att CETA-avtalet är ett blandat avtal och att det därmed ska godkännas av Sveriges riksdag.
Jag noterar att Håkan Svenneling tidigare ställt samma fråga och fick svar den 2 juni 2015. Sverige har under förhandlingarnas gång, likt många andra medlemsstater, uttryckt att vi anser att CETA är ett blandat avtal. Det är inte som Håkan Svenneling anför att vi verkar för ett påskyndande av processen för att avtalet inte ska passera nationella parlament. Vi anser tvärtom att det är viktigt med en ordentlig förankringsprocess innan avtalet kan träda i kraft.
Regeringen är även mån om att delar av avtalet kan tillämpas provisoriskt, såsom elimineringen av tullar, i avvaktan på att samtliga instanser och parter ratificerat avtalet. Ett avtal kan av EU endast tillämpas provisoriskt i de delar där EU har befogenhet.
Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada är ett av de mest ambitiösa och moderna handelsavtal som någonsin har förhandlats. Det kommer att bidra till tillväxt och jobb i Sverige. Regeringen välkomnar att parterna har nått en slutlig överenskommelse om avtalstexten och kommer nu också att göra en konsekvensanalys av avtalets effekter bland annat på miljön, människors och djurs hälsa och staters demokratiska beslutsfattande.
Stockholm den 22 juni 2016
Ann Linde
Skriftlig fråga 2015/16:1352 av Håkan Svenneling (V) (Skickad 2016-06-22)
Fråga 2015/16:1352 CETA-avtalet
av Håkan Svenneling (V)
till Statsrådet Ann Linde (S)
Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) är ett handelsavtal som förhandlades fram mellan EU och Kanada 2014 och som ska ratificeras av EU:s instanser senare i år. Avtalet är ämnat att underlätta handel mellan Kanada och EU men har bland annat kritiserats hårt för bristen på demokratisk insyn i förhandlingsprocessen och för att det riskerar att underminera arbetstagares rättigheter, slå mot välfärden och inte minst utgöra ett hot mot klimatet och miljön.
Många storföretag, varav många amerikanska bolag, är verksamma i Kanada och får genom avtalet en möjlighet att stämma Sverige och andra medlemsstater om de anser att vår nuvarande eller planerade lagstiftning begränsar deras tilltänkta vinster.
I och med Lissabonfördraget flyttades makt från medlemsstaterna till EU-kommissionen när det gäller att förhandla handelsavtal. Det är dock inte fastslaget vilken makt EU har att besluta om avtal. Handelspolitiken är fortfarande en delvis nationell angelägenhet. Om EU-kommissionen, efter en juridisk prövning, beslutar sig för att ett avtal är att betrakta som ett så kallat blandat avtal innebär det att det även ska godkännas av de nationella parlamenten.
Det är tydligt att många i Europa är kritiska till CETA-avtalet. För att få legitimitet är det viktigt att de nationella parlamenten får inflytande över beslutsprocessen och att CETA får status som ett ”blandat avtal” och att det därmed måste godkännas av de nationella parlamenten.
Sverige har hittills anslutit sig till de länder som vill skynda på processen och att avtalet inte ska passera de nationella parlamenten trots att en majoritet av EU:s medlemsstater anser att CETA ska vara ett blandat avtal.
Mot bakgrund av detta är min fråga till statsrådet Ann Linde:
Anser statsrådet att CETA-avtalet är ett blandat avtal och att det därmed ska godkännas av Sveriges riksdag?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.